Egypten: pyramidernas och mysteriernas land (Francis Balodis, 1943)

Mitt förra inlägg om denna bok är märkt "omläsning", så det här måste bli tredje gången. Ganska vansinnigt. Nu har jag läst om den inför ett arbete och har inte mycket att tillägga till det gamla inlägget, inte av allmän art hur som helst. Eftersom jag hunnit gräva lite mer i denna lettiska författare kan jag se att det avslutande kapitlet om nutidens Egypten till stor del är en omarbetning av en reseskildring utgiven några år tidigare. Den högstämda tonen jag uppfattade förra gången måste vara slutkapitlets verkan, kanske inledningen också, men "andan i halsen"? tja det vet jag inte. Han håller sig nära ämnet. Citerar mycket. Lever sig in, men på egyptiska villkor tycker jag. Någon gång gör han en liknelse med ryska revolutionen – överhuvudtaget är han oproportionerligt upptagen av landets politiska revolutioner, även religionen blir politik; det är en legitim vinkel, men kanske påverkad av personliga erfarenheter? Kanske är boken faktiskt översatt från lettiska, William Freij utgav till exempel en ordbok i det språket.