Det kanske inte verkar helt seriöst att missnöjd med Pierre Montets bok från 1964 vända sig till ett ännu äldre översiktsverk av någon praktiskt taget helt okänd person för vidare kunskap om Egypten. Men nu är det en gång denna bok jag har stående i hyllan och alltid är den väl ett komplement, resonerade jag helt simpelt.
Boken är skriven för utgivning i Sverige, men på annat språk (ryska?) och översatt av lektor William Freij. Författaren var lettisk professor och flydde till Sverige vid Sovjetunionens invasion 1940.
Den här bokens framställning lider inte av Montets mani att rada upp långa listor på bergarter och jordbruksredskap och dispositionen är i stort sett kronologisk. Varje kapitel tar fasta på något särskilt fenomen – skrivkonsten, pyramidbyggena, religionsutövningen, ... – men knyter ämnet till en ungefärlig period i Egyptens historia. Sammantaget skisseras en ganska handfast bild av den sociala, religiösa och politiska utvecklingen genom dynastier och århundraden. Presentationen är full av inlevelse och antagligen övermåttan i förhållande till vad vi faktiskt vet. Balodis tror på sin föreställningskraft och ryggar inte för att uttala sig om egypternas nationalkaraktär eller enskilda individers känslor och idéer. Författarens svåra erfarenheter av det tumultuösa tidiga 1900-talet färgar hans tolkningar av skeenden i den egyptiska historien, men det unnar man honom gärna. Tonen är lite högstämd, liksom med andan i halsen.
En läsvärd bok tack vare det personliga tilltalet. Man bör komplettera läsningen med något modernare. 32 bilder illustrerar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar