Det här är nog den första hela bok jag läser på danska. Det var svårt i cirka tio minuter. Nästan så det känns löjligt att vi förväntar oss översättningar. Men be mig inte högläsa!
Så är det också femton korta, språkligt enkla noveller i vardagsmiljö. Ett barn flyttar in med sin nyskilde far, och inser plötsligt genom andras blickar att han är en "tilfældig, ligegyldig mand". En man sitter vid datorn och googlar på kvinnliga mördare och schimpanser, någon minns sin mansgrisiga pappas talang för att slå ihjäl ankungar. Det är snabbt, slagkraftigt och lite skevt – därav kanske titeln – och tacksamt material att vässa lite extra för effektens skull. Det görs i ett par av de första novellerna, framför allt i den rätt billiga tjänstemannasatiren "Buddhisten".
Men de grällaste färgerna tar snart slut. Det kompakta formatet visar sig passa ännu bättre till att rama in allvar. Det kan handla om otrohet, ångest eller graviditet i en inte alls så käck ton, men varje mening är slipad och berättelsen inte längre än en reklampaus. Det finns något optimistiskt i den kontrasten, som att mer inte behöver ältas än så här. Flera noveller handlar om godtrogna människor. Kanske bäst i titelnovellen, om en kvinna som söker sig till dåliga män trots att de själva avråder henne. Här finns en vacker liknelse om barn som blir "voldsomt forført af de sorte tegninger i malebøgerne" och börjar färglägga, men till slut alltid märker att man inte kan ge liv åt en målarbild, så de börjar trotsigt måla utanför strecken – så ser "dovenskaben [latheten] og det manglende mod til at gå rigtigt i dybden [på djupet] med tingene" ut. Hur som helst; så poetiskt låter det oftast inte – det är scener, kroki av plausibla livssituationer.
Munsbitar för den som inte har mod att gå på djupet, kunde man elakt säga. Rent hypotetiskt. Min utgåva från 2018 går förresten all in på spåret "internationell succé": tio amerikanska blurbar, varav Oprah på framsidan. Svårt att inte låta sig störas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar