Kärleken är verkligen inte blind i familjen Bennet. Inte konstigt när hela deras ekonomi och värdighet är avhängig att döttrarna lyckas gifta sig väl, helst både rikt och ståndsmässigt. Vem som är ett gott parti kan mätas ganska exakt. Pengar är en faktor, men den måste också multipliceras med andra relevanta fakta om personen. Darcys högmod och bryska sätt reducerar först produkten till noll. Men när Elizabeth inhämtat upplysningar om orsakerna till hans agerande och utlåtanden om hans karaktär, då finns anledning att göra om kalkylen. Efter dividerande med sig själv når hon slutsatsen att de två har goda förutsättningar att skänka varandra lycka i ett eventuellt äktenskap. Giftermålet är en investering i framtida lycka, men redan innan bröllopet kan ett förskott tas ut i form av förälskelse.
Jag vet inte om det kan kallas cyniskt, för processen verkar skapa verkliga känslor. Men allt som är irrationellt, åtminstone för Elizabeth, måste inrättas och förstås i begripliga termer. När hon berömmer Darcy är det objektivt älskvärda drag hon räknar upp, aldrig det där oförklarliga som får det att klicka mellan just dessa två och inga andra. Är det en brist i hennes resonemang eller i hennes känsla? I systrarna Janes och Lydias kärlekshistorier finns mer av spontanitet, även om också de lever under beräkningstvång. Mamman är en underbar karikatyr av någon som uppslukas helt av jakten på anseende, medan pappan sitter bredvid och hånler åt eländet. Jane Austen kan ju ironisera som få andra i både stil och personporträtt. Mycket bra bok alltså! Men minns jag rätt höll Emma bättre hela vägen.
En lite svårbegriplig sak är Darcys brev (kap. 36). Han förklarar att han avstyrt Bingleys flirt med Jane för att han inte trodde att hon var intresserad och på grund av hennes familjs "totala avsaknad av sinne för det passande". Även om det stämmer, vad ger det honom för rätt att lägga sig i? Men Elizabeth blir tacksam och skäms. En modern människa skulle väl ha blivit förnärmad.
(Återpublicerat från Instagram.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar