Hotel du Lac (Anita Brookner, 1984)

Det nämns någon gång i Houellebecqs senaste att huvudpersonens fru läser Anita Brookner och jag fick intrycket att det skulle vara något ganska deprimerande.  Det här hennes vad jag förstår främsta verk (vinnare av Bookerpriset 1984) är väl inte riktigt det.

Den engelska författarinnan Edith checkar in på Hotel du Lac i Schweiz, förvisad till isolerad eftertanke som reparation för någon allvarlig social synd.  Det är lågsäsong men där finns en liten skara gäster, besuttna stamgäster i huvudsak.  Mest intressant att observera är den självupptagna lyxshopparen Mrs Pusey och hennes förvuxna dotter.  Edith kommer cynisk och sluten till hotellet och framställningen är följdriktigt mycket torrt brittisk med avmätta ironier.  Till en början tar hon ständigt fel om människorna, pådyvlar dem personligheter utifrån romanklichéer, når inte utanför sina fördomar.  Men omsider lär hon sig något om livet och gör reda för sin plats i det sociala systemet, inser vad hon förtjänar, historien blir lågmält romantisk och upptakten till sluttwisten är en välformulerad äktenskapsförhandling som hade platsat i ett av Jane Austens allvarligare kapitel.

Boken trollband mig väl inte, men den är kort, och den passar den som är sugen på att läsa om mycket brittiska societetsproblem med lätt feministisk eller allmänt emancipatorisk anstrykning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar