Det känns inte självklart att ta upp den här boken på bloggen. Det är ju inte ens en bok utan två i samma volym. Tolkning, analys, historisk kontext och allt sådant kan man inhämta bättre lite varstans och mina studieanteckningar håller jag för mig själv. Men jag kan väl säga något om just den här utgåvan.
Det är Ingvar Björkeson som översatt och som vanligt sanslöst bra. Han får arkaisk poesi att genljuda på helt modernt språk utan att någonsin förenkla, släta över eller vanakta originaltexten. Här finns ingenting av gamla översättningars konstlat ålderdomliga språkdräkt och omvända ordföljder, bara en naturlig och idiomatisk svenska. Gudarna är "knipsluga" och plöjande oxar har "fullt upp att göra". I partiet i Verk och dagar där poeten ger råd om sjöfart framstår han som helt underbart förnumstig när han efter en stolt redogörelse för sin lilla erfarenhet av "tusenpluggtimrade fartyg" slänger ur sig: "Men denna vårseglation är inget jag rekommenderar". Det hade varit så lätt för en sämre översättare att kväva Hesiodos egen röst; Björkeson både ser den i grekiskan och överför den till unikt levande svenska. Boken innehåller grekisk parallelltext så att den språkkunnige kan verifiera översättningens exakthet.
Sture Linnér har som vanligt i dessa lite äldre utgåvor i Natur och Kulturs klassikerserie skrivit ett intressant förord och den här gången är det också han som står för kommentarerna. De hjälper mycket för att strukturera läsningen och navigera i texten. Båda dikterna är påfallande trassligt och nästan vårdslöst disponerade men kommentaren reder ut det hela. Jag hade roligt när jag läste detta och Hesiodos är såklart oundgänglig för att förstå det gamla Grekland. Jag avstår från att tagga boken som vare sig skön- eller facklitteratur för de vore anakronismer bägge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar