Jag ströläste mig igenom den här boken på kafferaster för ett par år sedan, men så lär man sig ju inget. Nu har jag satt mig ner och gjort anteckningar längs med halva, men där stannar jag. Och jag ska förklara varför, ifall nu någon till äventyrs hittar hit som överväger att köpa den eller dess engelska översättning Eternal Egypt på antikvariat.
Boken är skriven av en vad jag förstår välrenommerad egyptolog från förr och den avser att måla ett panorama över det gamla Egyptens historia med allt vad det innebär av vardagsliv, ekonomi, politisk organisation, trosföreställningar osv. Den består av tematiskt ordnade kapitel, med en ungefärlig progression från konkret till abstrakt: först om jordbruket i Nildalen, sedan om konst och religion. Men jag blir aldrig helt klok på avgränsningarna. Praktiskt taget samma uppräkning av sädesslag och tamdjur kan dyka upp i två på varandra följande kapitel och mycket av redogörelserna för landets enande, kungens privilegier, fientliga folkslag och annat centralt pytsas ut här och där.
Fakta presenteras till stor del just genom uppräkningar och överblicken förloras i namn och detaljer. Däremellan avviker texten i anekdoter och jag förstår sällan om deras värde består i en oförklarad allmängiltighet eller i ren underhållning. Dispositionen är aldrig kronologisk och exempel kan hämtas kors och tvärs från olika millennier utan tidsangivelse. Förvisso är bokens övergripande tes att det egyptiska samhället uppvisar en enastående permanens genom seklerna, men lite tydlighet hade inte skadat.
Ibland gräver Montet ner sig i egna spekulationer i arkeologiska eller filologiska tvistefrågor och verkar brösta upp sig i försvarsställning. Det är väl i princip inget fel i det, men det är lite onödigt att gå in på teknikaliteter i ett översiktsverk för lekmän. När han hänvisar till Moseböckernas historier om Josef i Egypten som om det vore historiska fakta blir jag förbryllad.
Tyvärr har jag märkt vid jämförelser med andra källor, främst de i sammanhanget tämligen vederhäftiga Wikipediorna på engelska, franska och tyska, att forskningen sedan 60-talet har sprungit ifrån många av de rön som presenteras här. Något har jag väl ändå inhämtat som fortfarande stämmer och mina anteckningar till trots lär jag ändå bara minnas huvuddragen i slutändan. Jag har läst kapitlen om de praktiska tingen men det är religionen som intresserar mig mest. Den ska jag inte lära mig om i den här boken, utan av den nutida Gertie Englund som skrivit både Så tänkte de och Med världen som spegel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar