Kortromanen bakom filmen "Eyes wide shut", som jag inte sett. Säkert bra, men vilken bok! Dunkelborgerlig Wienmiljö, otrohet och ett hemligt sällskap som kanske finns. Flera frågor än svar. Läkaren Fridolin glider ut i natten och hamnar på en hotfull maskeradbal, på ytan endast av oro över hustruns trohet. Men kan något så symboliskt överlastat (svart siden, en likvagn, en misstänkt faustisk jude) vara på riktigt? Ja kanske, och på något sätt även kapitlet där Albertine drömmer om makens korsfästelse.
Det slutar tvärt med äktenskaplig försoning, men först efter att Fridolin stött mot botten av sitt psyke på ett bårhus, och man lämnas med en känsla av att slutkapitlet ryckt för det där sidenskynket igen av rädsla. För något... En psykoanalytiker kan nog förklara orsakerna, jag får nöja mig med mystiken. Mystik är annars granne med godtycke, och det är snille för komposition att få alla detaljer att verka så fulla av mening. Trots klichéer och det korta formatet. Tyskan är lättläst och tror jag lite gammaldags.
(Återpublicerat från Instagram.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar