Den här finns överhuvudtaget inte på svenska. Det är en normallång roman, alltså betydligt längre än Snöns rike och Tusen tranor. Man kunde tro att det är för intrigens skull, men det är snarare tvärtom: här får tillståndet chans att bre ut sig. Tant mieux, skulle jag säga.
Shingo är en man i sextioårsåldern som finner sig frånsprungen av tiden, och efterkrigs-Japan betraktas genom hans distraherade blick. Drömmar konkurrerar med hans verkliga intryck. För att skapa en ordning att hålla sig fast vid försöker han ställa tillrätta sina barns misslyckade äktenskap, samtidigt som han inte kan glömma hur han själv, för så länge sedan, egentligen ville ha systern till den kvinna han gift sig med...
De yngre, å sin sida, befinner sig i ett slags bittert ingenmansland efter kriget, ett allmänt änkeskap efter generationskamrater döda i strid. Shingo kan bara möta det med en grumlig och lite sentimental välvilja.
En fin bok, och synd att den inte finns på svenska. Den förmedlar det mesta genom en stämning, som jag på engelska förstår mer än känner. Jag har ett par engelska Mishima i hyllan, förlagorna till de svenska utgåvorna. Ska jag läsa dem, eller hellre rota upp andrahandsöversättningar till mitt modersmål...?
(Återpublicerat från Instagram.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar