Detta var en rekommendation och jag skaffade den på tyska för att passa på att öva språket. På svenska heter den naturligtvis Regnroman.
Leon och Martina har köpt ett hus i obygden invid en mosse. Det regnar nästan oavbrutet, huset är mögligt och trädgården infesterad av sniglar. Leon har fått i uppdrag av en odräglig boxare med pitbull att skriva dennes biografi. Martina heter egentligen Roswitha och hänger sig gärna åt våldsam bulimi. I början av boken hittar de ett lik i vassen. Två kvinnor är deras enda grannar, en smal och manhaftig och en tjock som Leon har sex med i ett kapitel, trots att hon är verkligen oerhört överviktig. De handlar hos en karl som i hemlighet tycker om att bära kvinnokläder. Jag kan fortsätta... I ett kapitel samlar Leon ihop sniglar från gräsmattan och säger åt Martina att han ska köra iväg och dumpa dem i skogen men stjälper istället ut dem på en parkering, varpå en lastbil kommer slirande och krossar snigelhögen så att Leon blir nerstänkt av slamsor och slem, lastbilschauffören undrar vad sniglarna gjorde där och Leon svarar att det är en sådan snigelvandring som de ägnar sig åt i parningstider. Knasigt, knasigt.
Jag gav upp efter drygt hälften av trehundra sidor. Det är lättläst tyska och jag är glad att lära mig många ord men jag kan bara inte uthärda resterande timmar av intetsägande absurditeter och trams. Det finns något lovande i den drypande träskmiljön men författaren verkar helt ointresserad av att göra något av det. Jag tror det här är vad tyskarna kallar "skurril" och därmed avser någon form av humor. Rekommenderas åt vuxna som önskar att de sluppit utvecklas intellektuellt efter årskurs fem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar