Det här är en bok som jag tills nyligen inte kände till, så kännare jag ändå är av Göran Schildt. (Det kan man väl unna mig att kallas, konkurrensen är ju knappast hård?) Det är varken större skada eller mysterium. Boken ingår i serien "Nutidsböckerna" (några andra titlar radas upp i innehållsförteckningen), framtagna i "stimulerande samverkan mellan fackmän och pedagoger" för att "orientera dagens ungdomar i vår spännande värld". I det här fallet rör det sig om en kraftigt förkortad men sällan förenklad bearbetning av nilseglingsboken Solbåten, utkommen sex år tidigare. Urvalet av scener är ganska så representativt, men de konstfilosofiska avsnitten saknas och föga syns av byråkratin och den påtagliga orättvisan som präglar originalet. Henrik Tikkanen har illustrerat med nya teckningar och några foton har tagits med.
Boken är sextio sidor i tvåspalt. Det enda nyskrivna är några meningar i slutkapitlet som handlar om Assuandammen. Denna var ännu på planeringsstadiet i Solbåten, men har nu hunnit börja byggas. Till större delen citerar Schildt sig själv, men hans inställning till projektet verkar ha gått från skepsis till misstro. Han infogar jämte sina gamla dubier att "kapplöpningen med tiden är hopplös så länge folktillväxten inte bringas under kontroll" (ständigt denna överbefolkning!) och exemplen på vad som kan slå fel passar han på att mångdubbla: inte bara Sudan kan få för sig att bygga en egen damm uppströms, även Etiopien, har kanske Kenya rätt att göra detsamma? Engelsmännen ville på sin tid lösa problemet i samförstånd med alla berörda; Nassers storslagna lösning bäddar för konflikter. Det är argument han ska upprepa i en artikel i SvD året därpå. Avslutningen: "Om något land förtjänar att hysa världens största damm, är det förvisso Egypten" ger i det nya sammanhanget ett schizofrent intryck.
Anbefalles endast åt Göran Schildt-komplettister. (Vilka är ni?)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar